Finns det någonting som kan ersätta fenomenet kommunikation när det kommer till vår fortsatta överlevnad?
Information och samarbete med andra har evolutionärt sett medfört en vidareföring av våra gener. Det har varit ett sätt att ligga i framkant när eventuella faror alternativt möjligheter lurat i vassen. Människan är den enda levande varelse som kan planera inför en oviss framtid. Det här har på gott och ont givit oss både optimala förutsättningar att leva i en ständigt orolig värld men samtidigt även medfört begränsningar i densamma. Språket har varit en förutsättande faktor i det här. Det har i sin tur skapat ett stort nätverk där människan utvecklats både till planetens makthavare – och sabotör .
Nyheter kan liknas vid ett budskap som går från en avsändare till någon slags mottagare. Hur detta går till kan förhålla sig på så många olika sätt. Likt en teknisk förvaltning tar den hand om denna upplysning. Viktigt att komma ihåg är att dessa utspelar sig på ett relativt individuellt plan. Det som är en nyhet för mig behöver nödvändigtvis inte vara detsamma för dig och vice versa. Samtidigt är det även här själva värdet i kärnan sätts och det spelar egentligen ingen roll i vilken form nyheten levereras.
Dessa upplysningar har förmodligen funnits ända sedan människan tog sina första stapplande steg på denna jord. De har samtidigt även legat till grund för den ständigt pågående utveckling mänskligheten fått ta del av. Information av något slag är en vital del i uppbyggandet av framåtsyftande handlingar. Utan någon form av nyheter skulle antagligen varken Roms uppgång och fall, franska revolutionen, industrialiseringen, världskrigen eller den livs levande digitaliseringen överhuvudtaget ha ägt rum.
Nyheter är med andra ord en del av människans natur. Uttrycket av och för människor kunde inte bli mer passande.
Frågan vem, vad eller vilka som har det övergripande ansvaret för nyhetsspektrumet är svår att ge ett entydigt svar på. Eftersom de likt vatten kan uppenbara sig i så många olika former blir det samtidigt även svårt för gemene man att förhålla sig till dem på ett objektivt sätt. Människor tenderar att dras till en nyhet som antingen får dem att känna igen sig eller skapar en känsla av tillhörighet. Det kan även handla om sådant som ibland kan kännas för bra för att vara sant.
Genom historiens gång har information om händelser eller andra väsentliga aspekter presenterats på en rad olika vis. Det har exempelvis handlat om budbärare, tidningar, tv och internet. Sedan ett decennium tillbaka har de sociala medierna växt i en rasande fart, vilket samtidigt medfört att nyhetskartan har ritats om för alltid. Det kan inte stickas under stol med det faktum att nyheter precis som allt annat förflyttats från ett analogt förhållningssätt till digitalt präglade korridorer.
Det gäller att hitta en balans mellan de båda ytterligheterna för att det ack så viktiga jämviktsläget ska uppnås. Vi lever trots allt fortfarande kvar i den fysiska världen.